Juridik

Familjejuridik är det rättsområde som reglerar frågor kopplade till familjeförhållanden och personliga relationer. Det omfattar bland annat äktenskap, samboförhållanden, barn, vårdnad samt arv och testamente.
När det gäller äktenskap och samboskap kan avtal som äktenskapsförord och samboavtal spela en viktig roll för att reglera egendomsförhållanden. Ett äktenskapsförord används för att bestämma vad som ska vara enskild egendom vid en eventuell skilsmässa, medan ett samboavtal reglerar egendomsdelning för sambor vid separation. Vid skilsmässa eller separation blir frågor om bodelning centrala, där parterna delar upp sin gemensamma egendom.

Barnens rätt och föräldrarnas ansvar är en viktig del av familjejuridiken. Dessutom omfattar familjejuridiken arv och testamente. Arvsrätten reglerar vem som ärver en person vid dödsfall, men genom ett testamente kan den avlidne själv bestämma hur tillgångarna ska fördelas. När någon går bort hanteras även boutredning och bouppteckning, där dödsboet redovisas och eventuella tillgångar fördelas.
Familjejuridiken är ofta komplex och känslomässigt laddad, vilket gör att många söker juridisk hjälp för att hantera avtal, tvister eller andra frågor på ett korrekt och rättvist sätt.

Arvskifte är processen där en avlidens tillgångar delas mellan arvingarna och är alltid aktuellt när det finns fler än en dödsbodelägare. Om det bara finns en arvinge behöver inget arvskiftesavtal göras. Arvingarna upprättar ett skriftligt arvskiftesavtal som reglerar fördelningen av tillgångarna.

När är arvskiftet klart?

Processen avslutas när alla tillgångar har fördelats enligt arvskiftesavtalet och dödsboet har tömts på tillgångar. Efter det upphör dödsboet att existera juridiskt.
Arvskiftet kan bli komplext, särskilt om det finns oenigheter bland arvingarna eller om det handlar om värdefull eller svårdelad egendom, som fastigheter. I sådana fall kan det vara klokt att anlita juridisk hjälp.

Bodelning är en juridisk process där makars eller sambors gemensamma egendom delas upp, vanligtvis i samband med skilsmässa, separation eller dödsfall. Syftet är att fördela värdet av det gemensamma boet på ett rättvist sätt.

När sker bodelning?

Bodelning är aktuell i följande situationer:

- Vid skilsmässa mellan makar.
- Vid samboseparation, om någon av parterna begär det.
- Vid dödsfall där en efterlevande make eller sambo är dödsbodelägare.

Vad ingår i bodelningen?

I äktenskap delas normalt all egendom som är giftorättsgods, det vill säga sådant som inte är enskild egendom (vilket kan vara reglerat genom äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente).

Vid samboförhållanden delas endast gemensamt införskaffad bostad och bohag.

Hur går det till?

Värdering av tillgångar och skulder: Parterna redovisar sin egendom och sina skulder.

Avdrag för skulder: Skulder dras av från respektive parts tillgångar.

Lika fördelning: Det kvarvarande värdet delas lika, om inte annat avtalats.

Bodelningen formaliseras i ett bodelningsavtal som ska undertecknas av båda parter. Vid oenighet kan en bodelningsförrättare utses av tingsrätten.

En bouppteckning är en juridisk handling som upprättas efter att någon har avlidit. Det är en förteckning över den avlidnes samtliga tillgångar och skulder vid dödstillfället. Bouppteckningen fungerar som en ekonomisk sammanställning och är nödvändig för att kunna fördela arvet mellan dödsbodelägarna.

Syftet med bouppteckning:

Fastställa arvet: Bouppteckningen visar vilka tillgångar som finns tillgängliga för att fördelas bland arvingarna.
Skulder: Den visar också vilka skulder som måste regleras innan arvsskiftet.
Lagstadgat krav: Enligt svensk lag måste bouppteckning göras och skickas in till Skatteverket inom tre månader från dödsfallet.

Vem ansvarar för bouppteckningen?

Det är oftast dödsbodelägarna som ansvarar för att bouppteckningen blir gjord. Ofta anlitas en jurist eller begravningsbyrå för att underlätta processen.

Vad innehåller en bouppteckning?

Uppgifter om den avlidne: Namn, personnummer, dödsdatum
Dödsbodelägare: Arvingar och eventuell efterlevande make/maka eller sambo
Tillgångar: Exempelvis fastigheter, bankkonton, aktier och värdeföremål
Skulder: Lån, obetalda räkningar eller andra skulder

När bouppteckningen är klar ska den skickas till Skatteverket för registrering. Därefter blir den ett juridiskt dokument som ligger till grund för att dela upp arvet.

En deklaration är en redovisning av dina inkomster, utgifter och andra ekonomiska förhållanden som lämnas till Skatteverket varje år. Syftet är att staten ska kunna beräkna om du har betalat rätt mängd skatt på dina inkomster.

Vad ingår i en deklaration?

Lön och andra inkomster: Exempelvis lön från arbete, pension, och ersättningar från Försäkringskassan.
Kapitalinkomster: Räntor från sparkonton, utdelningar på aktier och försäljning av värdepapper.
Avdrag: Ränteavdrag på lån, reseavdrag för arbetsresor och andra avdrag som kan minska din skatt.
Fastighetsuppgifter: För dig som äger bostad kan detta inkludera information om försäljning eller uthyrning.

När och hur deklarerar man?

Deklarationen öppnar vanligtvis i mars och ska vara inlämnad senast i början av maj. Du kan deklarera på flera sätt:
Via Skatteverkets e-tjänst på deras hemsida.
Genom att använda deras app.
Via papper för de som föredrar det.

Skattebesked och återbäring

Efter att deklarationen behandlats får du ett slutskattebesked, där det framgår om du ska få tillbaka pengar (skatteåterbäring) eller om du behöver betala mer skatt. Skatteåterbäring brukar betalas ut under våren eller sommaren beroende på när du deklarerar.

Dokumentbevakning är en tjänst eller funktion som innebär att någon, exempelvis en juristbyrå, begravningsbyrå, myndighet eller digital tjänst, övervakar och håller koll på viktiga dokument eller avtal för en person eller ett företag. Syftet är att säkerställa att dokument inte förfaller, behöver uppdateras eller missas när de är kritiska för verksamhet eller juridiska skyldigheter.

Dokumentbevakning används för att bevaka testamente, samboavtal eller företagsdokumentation som när avtal och kontrakt behöver omförhandlas, sägas upp som exempelvis leasingavtal, licenser eller hyresavtal. Med bevakningen har man även koll på årsredovisningar eller skattedeklarationer.

Dödsboförvaltning är processen där ett dödsbo (den avlidnes tillgångar och skulder) hanteras och förvaltas fram till dess att arvet delas ut. Dödsbodelägarna ansvarar för att sköta detta, men ibland kan en extern förvaltare eller boutredningsman utses.

I dödsboförvaltningen ingår bouppteckningen som är en juridisk förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen skickas till Skatteverket. Betalning av eventuella skulder måste regleras innan arvet delas ut och så även skötsel av förvaltning av tillgångar och skötsel av egendom, aktier eller andra ekonomiska tillgångar under tiden för förvaltningen. Detta innefattar även avvecklingen  med eventuell försäljning av fastigheter eller andra tillgångar om det krävs för att betala skulder eller för att underlätta arvskifte.
När dödsboet är färdigförvaltat delas tillgångarna mellan arvingarna enligt bouppteckningen och eventuellt testamente.

En framtidsfullmakt är ett juridiskt dokument som ger en person rätt att fatta beslut åt någon om denne i framtiden inte längre kan göra det själv, exempelvis på grund av sjukdom, demens eller annan varaktig funktionsnedsättning. Fullmakten är ett alternativ till god man och syftar till att ge fullmaktsgivaren kontroll över vem som ska hjälpa honom/henne med viktiga frågor om någon av dessa förlorar sin beslutsförmåga.

Framtidsfullmakten träder i kraft när man inte längre själv kan ta hand om sina ekonomiska eller personliga angelägenheter. Det är fullmaktshavaren som avgör när denna situation har inträffat, men beslutet kan prövas av tingsrätten om någon skulle ifrågasätta det.

Vad omfattar en framtidsfullmakt?

Den kan omfatta både ekonomiska och personliga frågor, som att betala räkningar, förvalta egendom, sköta kontakter med myndigheter eller ta hand om praktiska vardagsärenden. Vårdfrågor, såsom medicinska beslut, omfattas dock inte av framtidsfullmakten.

När slutar en framtidsfullmakt gälla?

Fullmakten upphör att gälla om:
1. Fullmaktsgivaren återfår sin beslutsförmåga.
2. Fullmaktsgivaren avlider, varpå frågor om dödsboet hanteras enligt arvsregler.
3. Fullmakten återkallas (vilket är möjligt om fullmaktsgivaren fortfarande har förmåga att göra det).
4. Tingsrätten beslutar att framtidsfullmakten ska upphöra om den inte längre anses fungera.

Att upprätta en framtidsfullmakt ger trygghet för framtiden och säkerställer att ens intressen tas om hand av någon man litar på. För att den ska vara giltig måste den undertecknas i närvaro av två vittnen.

En försäkringsinventering innebär att man gör en genomgång och kartläggning av (i detta fallet) alla försäkringar den döde tecknat för att få en tydlig bild av vilket skydd denne har och om det finns överlappande eller saknade försäkringar.

Vid ett dödsfall måste någon aktivt begära utbetalning för att få ersättning från försäkringsbolagen. Varje år förlorar svenska dödsbon 1 miljard kronor i försäkringar som ej blir utbetalda utan fryser inne. Därför är det viktigt att få hjälp med att se över den avlidnes försäkringsskydd genom en försäkringsinventering.

Vi samarbetar med Cynk som i sin tur samarbetar på nationell, regional och lokal nivå med stora aktörer som hjälper efterlevande med det praktiska rörande dödsboet, begravning och bouppteckning. Kostnaden för inventeringen belastar dödsboet. 

Med en försäkringsinventering kan man vara trygg i att man har koll på den avlidnes engagemang hos försäkringsbolagen. Och ni har kontroll på alla försäkringar som utfaller till dödsboet eller förmånstagare.

Syfte med försäkringsinventering

Se till att ni är rätt försäkrade: Har ni tillräckligt skydd för boende, bil, olycksfall och sjukdom?
Undvika dubbel försäkring: Flera försäkringar kan ibland täcka samma sak, vilket innebär onödiga kostnader.
Hitta bättre villkor: Det ger er möjlighet att jämföra kostnader och villkor mellan försäkringsbolag.
Uppdatera livssituationen: Nya behov kan ha uppstått efter livsförändringar som barn, ny bostad eller förändrad ekonomi.

Ett samboavtal är ett juridiskt avtal mellan två personer som bor tillsammans i ett samboförhållande. Avtalet reglerar hur tillgångar ska fördelas vid en separation eller om en av parterna skulle avlida.

Varför behövs ett samboavtal?

Sambolagen ger automatiskt viss rätt till gemensam egendom när ett förhållande tar slut, men många par vill själva bestämma hur tillgångarna ska fördelas. Med ett samboavtal kan man anpassa reglerna efter ens egna behov.

Vad reglerar ett samboavtal?

Ett samboavtal handlar främst om att reglera bostad och bohag (möbler, vitvaror och liknande). Enligt sambolagen ska detta delas lika vid separation – oavsett vem som har betalat för det. Med ett samboavtal kan man avtala bort denna delningsregel och bestämma att var och en behåller sina egna tillgångar.
Samboavtalet ska vara skriftligt och undertecknas av båda parter. Det behöver inte registreras någonstans men det är ofta klokt att ta hjälp av en jurist för att säkerställa att avtalet är korrekt och giltigt.

Ett testamente är ett juridiskt dokument där en person (testator) uttrycker sin vilja om hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas efter döden. Testamentet gör det möjligt att själv bestämma över arvets fördelning och kompletterar eller ersätter de regler som annars gäller enligt arvsordningen i svensk lag.

Genom att upprätta ett testamente skyddar man efterlevande och kan säkerställa att specifika personer, till exempel en sambo som annars inte automatiskt ärver enligt lagen, får del av ditt arv. Om man vill ge en viss del av arvet till någon särskild person, exempelvis ett barnbarn eller en vän. Om man vill ge stöd till organisationer finns möjligheten att testamentera. Detta gäller också för att säkerställa att ett familjeföretag går till rätt person.

Testamentet bör förvaras på en säker plats, exempelvis hos en juridisk byrå, begravningsbyrå, bank eller testamentestjänst, för att undvika att det försvinner eller ifrågasätts. Ett testamente kan ogiltigförklaras om det inte uppfyller formkraven eller om det har upprättats under påtryckningar.

Att skriva ett testamente ger trygghet och säkerhet för en själv och ens närstående.

Viktiga regler kring testamente

Formkrav: Testamentet måste vara skriftligt och undertecknat av testator.
Vittnen: Två vittnen måste närvara och skriva under samtidigt som testator undertecknar. Vittnena får inte vara arvingar enligt testamentet.
Laglott: Bröstarvingar (biologiska eller adopterade barn) har alltid rätt till hälften av sin lagstadgade arvslott, oavsett vad som står i testamentet.

Ett äktenskapsförord är ett juridiskt avtal mellan makar eller blivande makar där de bestämmer hur deras egendom ska fördelas vid en eventuell skilsmässa eller dödsfall. Syftet är att reglera vad som ska vara enskild egendom och vad som ska förbli giftorättsgods.

Giftorättsgods är egendom som delas lika mellan makarna vid en bodelning.

Enskild egendom är tillgångar som inte delas vid en bodelning utan tillfaller den ena maken.

Man upprättar ett äktenskapsförord för att skydda specifik egendom. Om en av makarna till exempel äger en fastighet, ett företag eller har ett större arv som denne vill behålla som enskild egendom. Genom att skriva ett äktenskapsförord minskar risken för framtida konflikter vid en eventuell separation. Man kan ha personliga önskemål och anpassa ekonomiska förhållanden efter vad som känns rätt för paret.

Exempel på vad som kan regleras

Att ett företag ska vara enskild egendom.
Att ett arv eller en bostad inte ska delas lika vid skilsmässa.
Hur framtida ekonomiska tillgångar ska hanteras.

Ett äktenskapsförord kan ändras eller upphävas om båda makarna är överens och efter upphävandet gäller svensk lag där giftorättsgodset delas lika vid skilsmässa.

Formkraven för ett äktenskapsförord är att det ska vara skriftligt och undertecknat av båda parter. Dokumentet måste registreras hos skatteverket för att vara giltigt och kan upprättas både före och under äktenskapet.